Nu räcker det!

Ja, det är jättebra med regn och det behövs men nu räcker det tycker jag. I natt har det regnat så det dånat och det ser inte ut som det ska sluta i första taget.

Bilder tagna genom fönsterrutan och i dörröppningen på framsidan.

Bakom skjulet...

....satte jag förra året en hortensia Limelight. Tror att jag vattnade den lite dåligt i våras men några undersköna blommor har det i alla fall blivit.

Bästa tillbehöret till kräftor

Det är många år nu som jag gjort denna ädelostpaj som tillbehör till kräftor. Den är underbart god och jag har ännu inte träffat någon som inte fulltständigt gått i gång på den. Vi hade den minsann  på midsommar också.

Övriga tillbehör på vår kräftfest är västerbottenost eller stark prästost, kryddost, knäckebröd och mina baguetter (recept HÄR).

Till efterrätt gjorde jag en annan gammal goding, "hallonpannacottapajen". Receptet hittar du HÄR.

Igår hade jag gjort så fint och dukat och fixat men glömde mig helt och fotade bara människorna.....kanske ett snt tecken trots allt men det hade ju varit trevligt med lite fina bilder. Här kommer i alla fall en bild på pajen som blev över.....men jag lovar den är lika god dagen efter.

  
Ädelsostpaj

Pajdeg:
3 dl vetemjöl
2 msk kallt vatten
150 g smör

Rör ihop pajdegen och sätt kallt i 30 min. Förgrädda sen i 15 min i 225 grader.

Fyllning:
150 g ädelost
2 dl riven stark prästost
4 dl vispgrädde
4 ägg
svartpeppar

Smula ädelosten och riv prästosten och fördela i det förgräddade pajskalet.
Vispa ihop ägg, grädde och svartpeppar och häll över osten.

Grädda i mitten av ugnen 30-35 min i 175 grader.

Under valnötsträdet

Då var vi tillbaka i Vik igen (men bara på bloggen...). Måste bara visa er detta underbara. Valnötsträdet med lilla bänken under, lavendeln, stockrosorna, rosorna, kungsljusen, röda bänkenvid huset......åh jag bara suckar. Huset är ju inte så dumt det heller...

Wallåkra stenkärlsfabrik

Jag är som bekant väldigt förtjust i brukskeramik och åker gärna på utflykter till olika keramiker. En skön dag i juli åkte således jag, maken och lilla hund till Wallåkra stenkärlsfabrik som ligger i Vallåkra, strax utanför Landskrona.

Just detta är lite nytt för oss, att många utflykter göres utan barn som inte vill följa med längre. Vi har hur trevligt och mysigt som helst men det känns allt lite konstigt också och vi konstaterar att tiderna har ändrats.

Wallåkra var i alla fall jättetrevligt och förutom att titta runt i den fina gamla bruksmiljön och handla lite så åt vi en jättegod lunch på deras restaurang. Såhär står det på deras hemsida:

"Wallåkra Stenkärlsfabrik är en kvarleva från en Nordväst Skånsk industri/hantverks epok. Här tillverkas fortfarande stenkärl, brunglänsande krukor & krus, av traktens lera. Allt drejas för hand och bränns tillslut i den stora koleldade rundugnen. Fabriken ligger naturskönt inbäddad i Råånsdalgång. Våran krog är belägen i ett magasinshus från förra sekelskiftet med en porlande bäck rakt under."

 

 Jag väljer och väljer......

 .....och kommer hem med dessa två krus som jag är jätteförtjust i. I den stora tänker jag mig grenar av olika slag.

 

Krukor på altanen

Det som växer i krukorna på altanen mår toppen. Kärleksörterna är monstruösa och kryddorna har frodas. Söta bacoperna blommar allt vad de kan hela tiden men jag måste plantera om chokladblomman som står i alldeles för liten kruka. Dumma mej!

 Lilla fikonplantan är minsann inte så liten längre och jag funderar på var den ska leva vidare. Krukan den bor i är av minsta slaget nu. Fullt av fikon är det i alla fall och vi har redan, andaktningsfullt, ätit flera stycken. Tänk, egna fikon! Hoppas att de som kommer nu hinner mogna....jag är inte så säker.

Strutbräken visade sig funka alldeles utmärkt i kruka och trivs invid bodväggen där det i princip alltid är djup skugga. Klematis Summersnow visade jag för några dagar sedan och den är som sagt en mycket tacksam sort....

Måndag morgon...

....och tillbaka till "allvaret". Semestern har varit ljuvlig! Vädret har varit precis så som man alltid önskar att det ska vara när man är ledig. Jag är glad att vi har hela härliga agusti framför oss förhoppningsvis ljumma kvällar med kvällsbad.

Igår var jag och maken på en trevlig sak, öppna trädgårdar på Limhamn. Jag ville ju absolut visa Anna Vattenkannas fantastiska trädgård för min man. Vi såg några andra som också var riktigt fina. Lunch på fiskrökeriet (tack för tips Anna) och sen kaffe i den egna trädgården. En riktigt bra dag! Att vi dessutom svängde förbi tippen och maken gjorde ett ärende på Biltema gjorde ju saken inte sämre.

Trädgåren är nu lugna och grön och jag blir glad när jag ser den.

Facinerande solhattar

Jag blir lika facinerad av solhattarna varje år. Praktfulla, högresta och fulsnygga hamnar de högt upp bland mina favoriter.

Här tagna i kvällsljus och morgonljus.

Tångdala Lönnkrog

Tångdala Lönnkrog (strax söder om Kivik) startade som ett konstprojekt om friheten och marginalen av konstnären Peter Öhman 2009. Projektet pågick i tre veckor innan det polisanmäldes. Nu har han alla tillstånd som behövs och pizzorna som serveras i Peters trädgård är fantastiskt goda. Den vilda trädgården är möblerad med udda charmiga möbler och stämningen är lite magisk.

Prästens badkar

Tack snälla för alla kommentarer och tips på vad rosen heter i förra inlägget. Det rådde inga tvivel om att det måste vara en Valdemar.

 Raina hittade det här intressanta på nätet om Valdemar:
"För ca. 20 år sedan gjorde Bengt Lövkvist från Eslöv tillsammans med hustru och några vänner en resa i Danmark och bl.a besökte man en Fru Back i Næstved. I hennes parkliknande trädgård fanns många vackra och rara växter men det som väckte störst beundran var en ros som klättrade i ett träd. Man frågade Fru Back vad det var för en sort och hon svarade att det bara fanns det här exemplaret och det var en fröplanta som hennes svåger Valdemar hade hittat. Bengt fick lov att ta en stickling med sig hem som lyckligtvis klarade sig och alla de Valdemarrosor som finns i Sverige kommer från just denna."

Nu kommer lite mer från Vik....

I Vik finns händer det plötsligt något med strandremsan. Vit sandstrand byts blir plötsligt till stora flata klippor för att sen över gå till sandstrand igen. Bland dessa klippor finns en formation som kallas Prästens Badkar. Man är inte riktigt överens om hus den har uppstått. En teori är att det är en nedslagskrater efter en meteorit. Urhäftigt!

Prästens badkar (bild lånad från nätet):

 Stens huvud i bakgrunden:

 Baskemölla:

Och jag....

Någon som vet vad skönheten heter?

I Vik promenerade vi förbi den här undersköna rosen varje dag. Till slut knackade vi på och frågade vad skönheten hette. Tyvärr visste man inte det då det hade blivit en felleverans när rosen beställdes men många hade frågat. Nu undrar jag om det är någon av er, kära läsare,  som vet vad rosen heter?

Glasblåsare Anders Wingård i Baskemölla

Varje år besöker vi glaskonstnär Anders Wingård som har sin ateljé i Baskemölla på Österlen. Förutom jättevackert bruksglas har Anders en superfin liten trädgård och ett vackert hus.

Klicka HÄR för att komma till Anders Wingårds hemsida.

Summersnow gör mig aldrig besviken

Längst ned på trädäcket, mot planket, växer tre klematis Summer Snow. På våren klipper jag ner dem och nu mitt i sommaren ser det ut såhär. Planket är helt täckt och rankorna letar sig ut på däcket. Jag gillar det massor. Här intar vi ofta våra kvällsmåltider i de sista solstrålarna. I går hade vi kräftpremiär. Jag gillar mat som passar till öl och snaps (favoriten är såklart "Skånes" och inte Herrgårds som syns på bilden).

Mina strutbräken som jag satte i början av sommaren trivs minsann också i sina krukor. 

För övrigt känner jag att jag ligger efter med vattningen hela tiden och nattens regn var välkommet.  Allt mår inte toppen hos mig kan jag säga.

Ateljé Brännorna

Jag har skrivit om honom tidigare, Thomas Drejare, som är en av mina absoluta favoritkeramiker. Tomas gör fantastiskt vackert bruksgods och unikat och jag har genom åren köpt på mig en hel del av hans vackra keramik.

En trevlig utflykt som vi gjorde är att åka till Brännorna och botanisera bland Thomas keramik och Lenas konst. Låt sedan bilden stå parkerad vid ateljén och promenera genom skogen till Kronovalls slott där man kan äta jättegod pizza. Efter pizzan är det bara att promenera tillbaka till Brännorna och ta en kopp kaffe i trädgården. Supermysigt!

Klicka HÄR för att komma till deras hemsida och webbutik.

Hej igen!

Nu är vi hemma efter två härliga veckor på Österlen. Vi hade hyrt ett hus i ljuvliga Vik som ligger mellan Kivik och Simrishamn. Två veckor fyllda med bad, utflykter, god mat och trevligt umgänge. Jag tar det lite pö om pö tror jag. Här komme i alla fall några bilder från Viks fiskeläge i rosornas och lavendelns tid. Jag hade inte alls haft något emot ett litet hus där kan jag säga...

Jag har inte haft någon tillgång till dator alls så nu har jag en del att ta igen hos er men vädret är ju så fint så det blir inte mycket tid inomhus. Det gäller ju att lapa i sig allt vad man kan och lagra upp.

Snart är körsbären mogna

 Det ser ut som de närmaste veckorna ska bli riktigt fina. Det kommer med all sannolikhet innebära lite mindre aktivitet här på bloggen men snart är jag tillbaka med full fart igen.

Ha det gott så länge!

Snart, snart är våra körsbär mogna. Det är sommar!

Klipp, klipp

Då var det gjort, daggkåpan och stäppsalvian är nerklippt. Det ser riktigt tråkigt ut. Men jag har fått lära mig att man ska klippa dem innan de helt har blommat ut och då är det bara att bita ihop.

Stäppsalvian klipper där jag ser att ett nytt bladpar är på väg. Jag klipper bort ungefär 50%. Daggkåpans blomstjälkar klipper jag ända nere vid marken och låter vissa fina blad vara kvar. Om några veckor brukar det se trevligt ut igen.

Lilla hund och lilla dottern hjälper till.

Lite oskarp bild men så här ser det ut där jag klipper.

Sista dagen före stora klippet

Idag försöker jag njuta exta mycet av stäppsalviorna och daggkåporna för i morgon tänker jag klippa ner dem. Hemskt tycker jag men belöningen kommer ju senare.

 

Terrier i lavendel. Endast det bästa är gott nog för lilla djuret och jag har inte hjärta att köra bort henne. Att hon gillar att ligga i silverarv vet vi sen innan...

Under körsbärsträdet

Så kul att ni gillade mitt "flygfoto". Jag är verkligen en fegis när det kommer till höjder så lite behövde jag allt kämpa med mig själv. Tack för alla snälla ord om trädgården - jag blir så glad!

När jag fått något i mitt huvud kan det gå ganska snabbt. För några veckor sedan kom jag på att vi absolut måste ha en sittplats under körsbärsträdet. Efter att ha kånkat möbler fram och tillbaka från trädäcket och konstaterat att vi gillar att sitta där nere i hörnan så inhandlades nyligen denna lilla grupp. Nu kan vi sitta där direkt och njuta. Senare i sommar hoppas jag att vi ska komma igång att göra i ordning med singel och planteringar. Man vill ju vara omringad av vackert.

Trädgården från ovan

För att ni ska få en riktigt helhetsbild av trädgården tog jag idag mod till mig och klättrade upp på taket. Som ni ser är trädgården inte särskilt stor men omgiven av stora gröna träd som lurar ögat och gör att vår trädgård upplevs som större. Trädgården är omgiven av en tujahäck som fungerar som insynsskydd och grön vägg året om. I trädgården använder vi bokhäckar som rumsindelare. Jag gillar tydliga former och valde att satsa på en rund gräsmatta. Än så länge är det gräsmatta på båda sidor om bambubersån också men tanken är att den bort och ersättas av planteringar. Körsbärsträdet, pilen och magnolian fanns när vi flyttade in. Ullungrönnen planterade vi för snart två år sedan.

Nu ska jag åka in en sväng till stan och hjälpa en väninna att hitta en klänning till ett bröllop.