Trädgård på Limhamn

Nu har det snart gått tre månader sedan anläggningen av denna trädgård i Limhamn. Det är inte klokt vad bra jord, lite vatten och sol och värme gör för växtkraften.

Önskan från mina kunder var en trädgård att umgås i samtidigt som den är grön och härlig att vistas i. Det fanns önskan om en pool, ett utekök, en pergola, någon form av upphöjda bäddar och att kunna plocka buketter från vår till höst. Huset är byggt på 30-talet och det är viktigt att trädgården, trots alla moderniteter, funkar tillsammans med huset.

Min son, Nils Dremo, som snart är färdig arkitekt anlitades till att rita pergolan. Den är konstruerad så att om man vill ha ett tätt tak så kan man enkelt lägga på plexiglasskivor. Pergolan är lätt och elegant, men också lite kaxig. Den tar för sig och är ett smycke i trädgården.

Här ser man lite av de upphöjda murade bäddarna som är i tre olika nivåer. Den omålade putsen passar fint med den gamla muren som syns i bakkant. Den galna, men underbara nävan ‘Dreamland’ tar för sig rejält. Kunderna fick rådet att klippa in den lite så att de andra växterna har en chans att utvecklas. Men oj, som det surrade och det blir man helt lycklig av.

Närmast huset är en stor umgängesyta med plats för matbord och ett utekök. Vid uteköket finns också en uppmurad bädd för kryddväxter.

Till vänster bakom bokhäcken finns en bit gräsmatta med fruktträd och plats för hängmatta och kubbspel.

Längst ned i trädgården kan man ta sig ut till en liten park. Där ligger också ett litet bärland med ett mullbärsträd,

Nedan följder några bilder på hur trädgården såg ut innan förvandlingen.

Trevlig helg!

Tittar in för att önska dig en trevlig helg! Här är det lite för varmt för min smak och jag våndas lite inför rådgivningen jag ska göra i eftermiddag. Hoppas det finns lite skugga på tomten annars blir det svårt att tänka klart.

Under eken

‘Under eken’ kaller vi vår lilla runda sittplats längst nere i trädgården. Det är inte så värst långt då vår trädgård är tämligen liten. Där sitter vi gärna varma dagar. Morgon och lunchtid är där skugga och senare på dagen är det bara att fälla upp parasollen.

Bilderna är tagna i juni så det ser lite annorlunda ut nu.

Linnétagetes

Jag har i flera år varit sugen på en stor balja med Linnétagetes. I år blev det verklighet. Jag sådde fröerna i slutet av april och jag är mycket nöjd med resultatet. Sorten heter ‘Burning Embers’ och jag tror bestämt att jag kommer så nya plantor nästa år. Jag trodde dock att den skulle locka till sig fler insekter än vad den gör.

Tillbaka

Då var den ljuva semestern slut. Förutom det sorgliga och jobbiga med att vi inte har någon Fanny längre så har vi haft en underbar ledighet. Vi har umgåtts med familj och vänner. Gjort utflykter och bara tagit det lugnt hemma. Vi har gått många skogspromenader med våra små vovvar och vi har ätit och druckit alldeles för gott. Jag känner mig utvilad och redo att komma igång med både jobb och en lite hälsosammare livsstil (haha). Sommaren är ju inte över heller. Vi har mer än halva augusti kvar och september har de senaste åren varit en riktig sommarmånad.

Trädgården mår väl ganska bra tycker jag. Vissa delar är lite torra och rafsiga, medan andra är hur fina och frodiga som helst. Jag väljer att se det vackra.

I år jag jag odlat lite på altanen. Jag har odlat gurkor som vi njutit av nästan hela sommaren. Mycket trevligt. Jag har också odlat tomater som inte på lång väg är mogna än. Tomaterna ser dock fina ut så jag hoppas innerligt de kommer loss nu. Sen trodde både jag och min kompis Ulrika (som jag fått plantan av) att jag skulle odla Squash, men det visade sig vara en pumpa. Det blir nog bara en pumpa som blir stor, men jag är så stolt över den. Har aldrig odlat vare sig gurkor eller pumpor förut. Nu blir det andra bullar framöver, för det har varit jätteskoj och inte minst gott.

Hur har ni det? Har ni haft en fin sommar?

Älskade Fanny finns inte mer

Nu har vi ingen liten Fanny längre. Fanny blev 14 år och tre månader. Jag kan inte riktigt ta in att hon inte finns längre och sorgen är djup. Som jag älskade henne. Fanny var världens bästa lilla hund på alla sätt. Hon var den vänligaste av alla, nyfiken, rolig, kelig, cool och trygg i sig själv. Trots att hon var en liten terrier (Norwichterrier) gick hon alltid utan koppel. Hon blev förnärmad när man försökte koppla henne.

Fanny har skänkt oss så oerhört mycket glädje och vi är så oerhört glada att vi fått dela hennes liv. Vi tog farväl på bästa viset hemma i trädgården. En veterinär kom hem till oss och Fanny somnade in i min famn mumsandes på skinka och leverpastej.

Tack Lena Arenklo (Kennel Whichie) för att vi fick ta hand om Fanny. Den största gåva vi någonsin fått.

Nedan följer en mängd bilder på Fanny i olika åldrar. Jag kan inte tänka mig något sötare.

Midsommartid

Det är måndag efter midsommar. Jag och maken har haft en riktig toppenhelg och vädret har varit helt fantastiskt. Midsommarafton firades traditionsenligt hos mina föräldrar med familj och vänner. Vi sov över och dagen efter gjorde gottade vi oss med rester, hundar och fint väder.

Oxalisen som jag haft i många år trivs i halvskuggan under eken.

Här kompletterar oxalisen i kruka, kopparlönnens stam och alunroten varandra.

Lilla tantaluttan Fanny som nu är 14 år gammal. Hon hör nästan inget, ser dåligt och är nog lite dement. Men, har inte ont någonstans (som vi vet i alla fall), äter, nosar och är glad.